JANUARI MÅNADS BILD 2008
En smålom i vinterdräkt, en ovanlig syn i Dalom
FEBRUARI MÅNADS BILD 2008
Det var svårt att välja bild denna månad, men det blir Trefaldighetskällan i Frostbrunnsdalen, Borlänge. En bild som inspirerade till vidare studier om dalens historia och att göra en bilddokumentation av året 2008 i dalen !
MARS MÅNADS BILD 2008
Har länge väntat på att få en bild på de underbara snösparvarna i snömiljö. Trots dåligt ljus och långt håll lyckades det till slut.
APRIL MÅNADS BILD 2008
April var som alltid en variationsrik månad, snöoväder- sommarlika dagar, kyla- solvärme etc.
Naturen som vaknar till liv och som inspirerar till intensivt fotande. Men ändå stannar jag för denna bild som känns både dramatisk och hoppingivande inför det som vi alla väntar på, Våren !
MAJ MÅNADS BILD 2008
Maj är som alltid en fantastisk fotomånad. Allt vaknar till liv och det prasslar och låter överallt. Ljuset blir plötsligt fotografens goda vän och motiv saknas inte. Då är det förstås svårt att välja en favoritbild, men jag kan inte glömma det extrema bo som titan i Frostbrunnsdalen hittat åt sig och ungarna. Längst ner i sprickan i trädet ligger ungarna väl dolda. Det enda problemet tycks vara att ta sig ut och in i boet. Hon måste till och med skruva sig ut ur ”pusselsprickan” !!
JUNI MÅNADS BILD 2008
Juni domineras som vanligt av Ölandsmotiv. Fastnade denna gång för den stretchande rödspoven, som både länge och intensivt gick igenom sitt stretching-program inför en imponerad åskådare.
Juli är en spännande fotomånad. Redan den 1:a juli träffade jag på den här spännande varelsen, tallsvärmaren, som visade upp sig under några dramatiska minuter. Nattfjäril förstås, stor som en mindre kolibri surrade den runt i trädgården, och gäckade mig men till slut var vi överens om att träffas !
Macrobilder är alltid effektfulla. Har man spindelfobi kanske man bör kisa när man möter detta färgsprakande ”monster”. Jag garanterar att växthuset, som inhyste denna nästan tumstora spindel, snabbt tömdes när den upptäcktes i tomatbusken.
Hösten på Öland är något alldeles speciellt. Ljuset, dimstråken, färgerna och inte minst alla sträckande fåglar är en komplett önskebrunn för alla naturfotografer att ösa ur. Att få uppleva dessa sträckande fåglar, ett par dm ovanför vattenytan, i en vindlande hastighet sträcka förbi i gryningen är en upplevelse av högsta dignitet.
Varje bild sänder ut ett budskap som det sen är upp till betraktaren att tolka. Det är minst två olika berättelser bakom en bild. Den som betraktaren upplever , och den som fotografen upplevde vid exponeringstillfället.
När jag under ett av mina strövtåg ute på Alvaret kom till detta minnesmärke över mänskligt slit från svunna tider, så blir jag som alltid nostalgisk; detta är en kulturskatt som skall dokumenteras och vårdas.
Ugglor tillhör alltid favoritmotiven, och den lille ettrige sparvugglan är inget undantag. Ofta avslöjas den bara av småfåglarnas ivriga mobbande. Kamouflagefärgen kan den inte klaga på. Den här uptäckte jag först på 3-4 meters avstånd där den satt i albuskagen vid Milsbosjöns strandområde. Eftersom jag var ute för att fota macro så hade jag endast Nikons 105/2,8 macro med mig. Men det räckte ju tydligen det också.
I december kom vintern med dunder o brak. Mellan -15 0ch -20 grader pendlade kvicksilvret. Men dagarna var underbara med klar himmel, solsken och faktiskt en hyfsad dagstemperatur. Vi fick snö som täckte marken och dessutom rimfrost som täckte hela landskapet. Träden, de uppstickande grästuvorna och allt som fanns därute glimmade o blänkte i solen. I skuggade områden blev vyerna dramatiska. Här på bilden kryper kvicksilvret snabbt nedåt men Willmer bara njuter av friheten.